Idémaskinen


Höger eller vänster?

Posted in Politik av Robert Wensman på 11 februari 2010
Tags:

Idag pratar debattörer om höger eller vänster på den politiska kartan, men kan man verkligen förenkla verkligheten på det sättet? När man betratar individualisering av arbete och individualisering av naturresurser som två separata dimensioner, öppnar sig plötsligt en politisk rymd, där det uppenbarar sig nya politiska alternativ.

Människan har en förkärlek för att skapa system för att organisera olika objekt. På medeltiden användes ett system baserat på de fyra elementen, nämligen luft, vatten eld och jord, och utifrån detta kunde man härleda en rad tankar som vi idag skulle betrakta som ”helt tokiga”.

Men vi är inte sämre idag, och använder med stor övertygelse den politiska indelningen höger eller vänster, för att beskriva allt som rör sig på den politiska arenan. Som för att understryka denna trångsynthet, har de stora politiska partierna delat in sig i ett höger och ett vänsterblock.

Men allt fler personer börjar inse att denna skala ger en allt för grovkornig bild av verkligheten. Henrik Sjöholm skrev i december förra året en intressant artikel kring detta på Newsmill.  Henrik Sjöholm menar att man även bör betrakta frihetlighet som en politisk dimension, och att det politiska etablisemanget borde ta hänsyn till detta i sina partistrategiska överläggningar.

Men jag tror att Henrik Sjöholm begår ett misstag då han endast lägger till denna frihetliga dimension, samtidigt som han behåller den sedvanliga höger och vänsterskalan. För hur ser en högerpolitik ut, som är auktoritär? Och hur ser en vänsterpolitik ut som är frihetlig? Vad ska allt detta betyda? Det blir svårt att förstå och förvirrade. Kanske är det fel att klamra sig fast vid denna höger-vänster indelning.

Istället för att lägga till ytterligare en dimension, så menar jag att man måste dela upp den sedvanliga höger-vänster dimensionen i två oberoende axlar. Nämligen en dimension som handlar om huruvida arbetet individualiserats, eller kollektiviserats. En annan dimension handlar om hur de gemensamma naturresursernas individualiserats eller kollektiviserats. Då skapas en politisk karta som med betydligt större skärpa kan beskriva olika politiska inriktningar:

  /\
Individuella resurser 
  |
  |
  |
Kollektiva resurser 
  / Kollektivt arbete ---------------------- Individuellt arbete-->

I den nya politiska rymd som skapas, kan man placera marknadsliberalismen längst upp till höger, och kommunismen längst ner till vänster. Men intressant nog så hamnar i princip hela det Svenska politiska etablissemanget någon stans upp emot vänsterhörnet. Det vill säga ett system som bygger på kollektivisering av arbetet genom en betoning på arbetsskatt och det massiva stödet för arbetslinjen. Men ett system som i grunden bygger på en marknadsliberal äganderätt, och därigenom en starkt individualiserad syn på de resurser som samhällets produktion utgår ifrån.

Ingen av det politiska etablissemanget verkar tycka att det är ett problem att till exempel 1% av befolkningen, äger 30-40% av resurserna. Att beskatta arbete blir också mer och mer tandlöst emot ojämlikheten, i en värld där de rikaste knappast tjänar sina inkomster genom att arbeta, utan snarare genom kapitalavkastning. Den starka betoningen på att beskatta arbete, är snarast något som drabbar de svaga grupperna i samhället.

Utifrån detta kan man också konstatera att den politik som jag förespråkar här, med medborgarlön som finansieras utifrån samhällets gemensamma naturresurser, är ganska ensam nere i det motsatta hörnet.  Av vad jag har hört så befolkas detta hörn endast av ”teknologiska kommunister” eller ”geolibertarianer”. Två representanter från olika sidor av den vanliga höger-vänsterskalan, som i denna politiska rymd ligger på samma plats. Kanske är detta att jämföra med när Européerna för länge sedan trodde att Amerika var samma plats som Indien, för när kartan är helt galen går det att dra väldigt konstiga slutsatser.

Kanske behöver dagens politiska debattörer komma till insikt med hur den politiska kartan verkligen ser ut, innan vi kan förvänta oss att komma någonvart i den offentliga debatten… Personligen verkar jag befinna mig i ett slags politiskt ingemansland som inte ens verkar ha ett vettigt namn… Jag haft funderingar på att kalla det för ”delningsliberalt”, men någon annan kanske har en bättre idé.

Vad tycker ni, om man vill dela värdet av naturresurserna lika, samtidigt som man i största möjliga mån vill undvika skatt på arbete, är man då höger, vänster eller ingetdera på den vanliga politiska skalan?

3 svar to 'Höger eller vänster?'

Subscribe to comments with RSS eller TrackBack to 'Höger eller vänster?'.

  1. mrperfect72 said,

    Det jag funderar paa aer om inte progressiv skatt och bidrag aendaa i praktiken aer det som foerdelar allt i samhaellet naagorlunda raettvist och i praktiken aer precis det du foerespraakar, aeven om oeronmaerkningen av naturresurserna till individerna i lika andel aer ett mycket smaert saett att faktiskt inse att alla har raett till bidrag…eller en naturresursandel.

    Kan man bara komma bort fraan korruptionen aer skatt en bra metod att ge folk moejlighet att koepa land och naturresusrser om de vill ha detta. Eller?

    Ytterligare intressant vore att raekna paa hur mycket en framtida naturresurs skulle bli maett i skatt och bidrag.


  2. Absolut blir det i praktiken likartade resultat! Man skulle kunna betrakta naturresursdelningen som en ”ideologisk murbräcka”. Det vill säga ett sätt att motivera redan befintliga system.

    Eftersom vi har kommit till den absurda situationen där många ifrågasätter människors rätt att till exempel få socialbidrag utan motprestation:

    http://www.sr.se/cgi-bin/jamtland/nyheter/artikel.asp?Artikel=3340718

    Så är det dags att sätta hårt mot hårt mot denna randianska och nyliberala indoktrination. Till att börja med måste vi altså slå fast att människor visst är berättigade att få NÅGONTING av ekonomiskt värde gratis. Om människor vägras ekonomiskt bistånd, ja då börjar det bli dags att börja räkna efter hur mycket detta någonting i själva verket är. Kanske är det inte kapitalisterna som har att vinna på en mer noggran belysning av räkenskaperna på detta sätt.

    Men däremot så finns en avgörande skilland på medborgarlön och bidrag. Bidrag kan bara hjälpa de som hamnat utanför arbetsmarknaden, medan medborgarlönen stärker upp alla människors maktposition gentemot arbetsgivare. Som jag skrev om i artikeln ”Googledag åt folket” så är syftet med medborgarlön också att främja teknikutvecklingen tack vare att innovatörer kan få mer fritid över i sin vardag. Av det skälet föredrar jag personligen medborgarlön, men ett bidragsystem är inte helt fel det heller.

    I takt med att naturresursernas värde, blir större i jämförelse med arbetets värde, kommer det också bli mer och mer lämpligt att genoomföra naturresursdelning på det sätt som jag föreslår här. Huruvida vi riktigt har nått till den punkten än är dock lite svårt att bedöma.

  3. MrPerfect72 said,

    Bra artikel.
    Ok. verkar som vi har enbart matten kvar foer att kunna ange hur stort ”socialbidraget” rimligtvis skulle vara. Att ta med olika aspekter som man direktdemokratiskt beslutar om kan ju slutligen vara det som ger ett ”bra” och ”rimligt” resultat.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: