Man blir helt enkelt inte sjuk

Följande är en sann historia.

Jag hade en gång möjlighet att sitta tillbords med en dollarmiljardär. Efter en rad tursamma och märkliga händelser så arbetade jag på hans ambitiösa mjukvaruprojekt, och vi befann oss på hans över 70 meter långa lyxjakt i karibien. Samme man har sedan dess gjort sig känd som rymdturist. Han hade fått i uppdrag av någon känd tidning att skriva en artikel om bemannade färder till mars, eller rättare sagt varför det var nödvändigt. Han var ute efter inspiration, och undrade någon av oss fyra programmerare som satt där hade några reflektioner att dela med oss kring ämnet. En Ungrare yttrade något om att det ligger i människans natur att utforska, och att vi därför måste åka till mars. Det blev tyst en liten stund, kanske försökte alla hämta andan efter denna Star-trek floskel. Jag gjorde det i alla fall.

Då kom jag att tänka på de kåkstäder av korrugerad plåt som fattiga svarta bodde i, alldeles intill den hamn i Antigua där lyxjakter för åtskilliga miljoner dollar låg förankrade. Typisk svensk som jag var kunde jag inte motstå frestelsen, så lite försynt frågade jag om man inte också kunde fundera över om det fanns bättre saker att göra för pengarna. Inget specifikt nämnt. Mannen blev märkbart irriterad, och sa något i stil med ”vaddå, det där är så tråkig attityd, så där kan man alltid säga! Ska vi lägga pengarna på den redan smällfeta nationella sjukförsäkringen?”. Jag vet inte om han var medveten om det, men vid tidpunkten så stod historiskt många Amerikaner helt utan sjukförsäkring. Vid något annat tillfälle hade han mycket stolt sagt: ”När jag var ung och kom till Amerika, så hade jag ingen sjukförsäkring. Jag klarade mig genom att helt enkelt inte bli sjuk”.

Och har man inget bröd, så får man väl äta bakelser istället?

Sedan åkte vi tvärs över det karibiska havet, och brände därigenom åtskilliga kubikmeter olja. För att hälsa på hans kompis som fyllde år, och som hade en ännu större båt.

Med detta vill jag väcka funderingar kring vad jordens resurser idag används till och varför. Jag har ingenting emot att människor blir rika genom sitt arbete, eller gör turistresor i rymden för den delen. Men för att detta ska bli något beundransvärt så måste alla människor ges samma chans och ett startkapital att utgå ifrån i sina liv. För er som följt den här bloggen, så vet ni att jag förespråkar att detta startkapital ska baseras på varje människas beskärda del av denna planet, eller land. I dagens marknadsliberala samhälle där naturresurserna tillhör en allt mindre elit, så är det också viktigt att notera systemets inneboende tendens till feodalism. För i takt med att jordens resurser monopoliseras till allt färre människor, så återuppstår i praktiken ett feodalt samhälle, där inte ens marknadsliberalernas egna drömmar om frihet blir uppfyllda.

(Lyxjakten på bilden har ingenting med artikeln att göra.)