Idémaskinen


Kul med ekonomisk otrygghet?

Posted in Penningreform,Politik av Robert Wensman på 01 april 2010
Tags: ,

Ojämlikhet sägs orsaka ohälsa, men en annan fråga är om ojämlikhet också bidrar till kortsiktighet och ekonomiskt risktagande. Denna fråga borde vara av intresse i en värld ständigt drabbad av nya finanskriser orsakade av spekulation och ekonomisk ansvarslöshet.

Jag skulle vilja väcka en tanke. För inte så länge sedan kom boken Jämlikhetsanden som pekade på ett samband mellan ekonomisk ojämlikhet och ohälsa i ett samhälle. Hypotesen var att i ett samhälle med stor ojämlikhet, så skulle människor bli mer sjuka. Detta debatterades sedan flitigt på landets bloggar.

Jag tänker inte ge mig in i debetten om huruvida detta påstående stämmer eller ej, men det finns en annan fråga som är minst lika angelägen i ljuset av de senaste decenniernas ständigt återkommande finanskriser orsakade av ekonomisk ansvarslöshet och spekulation, nämligen om ökad ojämlikhet kan påverka samhällets risktagande.

Marknadsliberala förespråkare brukar nämligen själv gilla att framhålla detta samband, men då som någonting bra. ”Ojämlika människor vågar” brukar det heta. Tanken är här att människor som lever i fattigdom tar större risker, de flyttar från sin hemort, byter yrke eller rentav startar ett eget företag,  det yttersta adelsmärket i det liberala samhället! Källan för denna fantastiska och saliggörande drivkraft är i detta fall ojämlikheten som sporrar människorna till heroiska stordåd.

Men kan man verkligen bara betrakta risktagandets positiva effekter allena? Finns det inte en överhängande risk att en ökad ojämlikhet i lika hög grad leder till spekulation med värdepapper, att människor försöker hänga med i racet när bostadspriserna stiger, eller att människor helt enkelt spelar bort det lilla sparkapital de har kvar? Man skulle till exempel kunna fundera över om många av de Amerikaner som tog subprimelån, i själva verket såg det som en sista utväg ifrån en allt mer pressad tillvaro? För när människor stirrar fattigdomen i vitögat, finns det inte då en risk att vissa människor tar till drastiska åtgärder? 

En film som på ett ganska underhållande sätt ger en levande illustration av detta möjliga samband är filmen ”Fun with dick and Jane” som kom för några år sedan. Filmen handlar om Dick och Jane Harpers resa ifrån ett idylliskt liv i förorten, till en kamp om att rädda familjens ekonomi undan katastrof. Historien försöker spegla de verkliga händelser utspelade sig kring det skandalomsusande företaget Enron som gick i konkurs, vilket resulterade i att många anställdas besparingar försvann. När Dick och Jane inser att hela deras tillvaro står på spel och de riskerar att bli vräkta, så reagerar de på det sätt som antagligen många skulle reagera på. De blir desperata.

Resten av filmen är ett vansinnigt äventyr, där vi får följa Dick och Janes bana från att först i desperation söka alla lågbetalda jobb som går, till att stjäla grannarnas gräsmattor för att till sist utveckla en karriär som bankrånare. Detta är kanske en av Jim Carreys allra bästa filmer, men det är inte bara denne man med gummi-ansikte som gör filmen bra. Precis som alla riktigt bra filmer, så har dess innehåll en viss relevans för verkligheten. Filmen väcker frågan om vad som egentligen händer i tankarna på en människa som hotas av att gå under rent ekonomiskt. Hur tanken om att ens barn inte längre ska kunna bo i ett hus eller kunna äta sig mätt, väcker grottmänniskans innom oss. ”I’v got a club, and I am gonna take what I need” som rollpersonen Dick Harper uttrycker det.

För är det inte så, att när vår tillvaro ställs på spel och vi riskerar undergången, så gör vi vad som behövs, oavsett om det handlar om att satsa på en ny främmande karriär, eller ta riskabla lån och spela på bostadsmarknaden?

Men det handlar också om hur ett otryggt samhälle skulle kunna bidra till en fatalistisk inställning till privatekonomin. För en fattig person som kanske inte vet om han eller hon har kvar jobbet nästa år kan det kanske te sig rationellt att köpa en platt-TV och Xbox åt barnen och leva det goda livet så länge det varar. För när marknadens tvära kast ständigt sätter tillvaron på spel för en växande andel av befolkningen som i allt högre grad upplever att de inte kan påverka sin situation, så kan man inte heller förvänta sig att människor ska tänka långsiktigt.

Frågan är alltså. De senaste decennierna har ojämlikheten blivit allt större och har nu nått rekordnivåer. Samtidigt har världen drabbats av allt värre finanskriser orsakade av ansvarslös spekulation. Människor tycks allt mer benägna att ta risker. Dagens Industri skriver till exempel idag om hur människor konsumerar istället för att amortera av lån. Finns det något samband?

3 svar to 'Kul med ekonomisk otrygghet?'

Subscribe to comments with RSS eller TrackBack to 'Kul med ekonomisk otrygghet?'.

  1. Dag Nilsson said,

    Bra skrivet som vanligt. Jag tänker mig att även korruption hör till det som ökar med flera desperata människor. Kreativitet inställd på överlevnad bryr sig knappast om några lagar. Detta leder hos mig till slutsatsen att de som ropar på både mer lag och ordning och större skillnader i levnadsstandard mellan toppen och botten, måste ha begränsade insikter i ämnen som psykologi och sociologi.


    • Ja, antagligen är förekomsten av ”gated communities” en bra indikator på att ett samhälle är på fel väg🙂.


  2. Jag försökte få ovanstående artikel publicerad på Newsmill. Jag skickade in mitt bidrag men hade glömt att fylla i rutan ”Om mig och på vad sätt jag har egen erfarenhet av ämnet”. Jag fick då till svar:

    ”Hej, vi publicerar gärna artikeln men det förutsätter att du fyller i rutan ”Om mig och på vad sätt…””

    Lite osäker över vad jag skulle nämna där, så fyllde jag tillsist i:

    ”Jag är en engagerad medborgare som gör vad jag kan för att läsa om politisk filosofi och begrunda makroekonomins beskaffenhet. Min bokhylla består kanske till 95% politisk sakprosa, och 5% fiktion. Jag var med om att grunda riksdagspartiet Aktiv Demokrati, samt driver den politiska bloggen Idémaskinen.”

    Vapå jag sedan får till svar:

    ”Tackar nej. Din koppling till ämnet är för svag. /K E-E”

    Intressant detta. Det är tydligt att Newsmill inte vill skapa en helt fri debatt där alla som har något att säga får göra så, utan de verkar knyta an till rådande auktoriteter på något sätt. För att få säga sin mening så måste man redan ha blivit upptagen i rätt kretsar.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: