Idémaskinen


Varför det inte är bra med hemlösa

Posted in Medborgarlön,Politik av Robert Wensman på 30 april 2010
Tags: , ,

I augusti försvann han helt in i fattigdomen. Han drog omkring som en luffare utan medel. För en tid var en bänk hans hem. Han sov på barer, i kaféer eller i de överbefolkade värmestugorna. När hösten kom hade han sålt det mesta av sina kläder, däribland sin svarta vinterjacka. Snön och kylan drev honom att huttrande med andra bostadslösa söka sig till fattighärbärget. Han fick först sina kläder tvättade. Sedan serverades soppa och bröd. En kamrat lärde honom att överleva vintern. På morgonen lämnade de härbärget. Blå och frostbitna gick de till en plats där man kunde få soppa. Därefter tog de sig till en värmestuga för att under några timmar få skydd mot den bittra kölden. Mot kvällen vände de tillbaka till härbärget.

Ibland tjänade han några kronor genom att skyffla snö. Men egentligen var han för svag för att utföra sådant arbete. Hans fötter var såriga och varje steg smärtsamt. Han försökte sig också på att tigga. Slutligen började han sälja vykort, och lyckades få sina kort sålda. Därigenom förbättrades hans situation. På härbärget fanns en intelligentia, som diskuterade politik. Han blev så intresserad av politik att han började tillbringa timmar att titta på politiska debatter.

Personens namn? Adolf Hitler, som tillbringade några svåra år i Wien år 1909. Hade världen idag sett annorlunda ut om Hitler hade mötts av ett varmare samhälle den där gången i Wien? Hade hans hat kunnat växa sig lika starkt, om han hade haft ett varmt hem att komma hem till, ett värdigt arbete och rätt till adekvat sjukvård?

Och vad betyder detta för oss som lever idag? Om världen nu i dagsläget går emot oroliga tider, med återkommande finanskriser, hotande ekologiska problem samt en allt mer tydlig politisk dissonans i samhället. Kanske är det dags att nu fundera på hur vi behandlar våra medmänniskor. För vem vet vad en fattig socialbidragstagare kommer att ta sig för i framtiden?

5 svar to 'Varför det inte är bra med hemlösa'

Subscribe to comments with RSS eller TrackBack to 'Varför det inte är bra med hemlösa'.

  1. Dag Nilsson said,

    Hej! Man kan undra om samma iskalla hemlöshet även råder hos den finansiella s.k. eliten. Alienation på grund av en uppväxt som tvingat barnet att förneka sig själv är kanske vårt största såväl psykologiska som politiska problem. Att förlora sig själv är den största fattigdom som finns. Antingen släpper man fram och låter sig fyllas av den smärta som förlusten innebar eller så försöker man kompensera med makt och/eller pengar. Rädsla för smärta är det som driver människors sjuka hunger efter mer. Sanningen kan göra oss fria.

    Det känns bra att se dig kämpa på med medborgarlönen. Vi ses igen.


    • Hmm… Ja det där är nog ganska svårt att spekulera kring, men du kan kanske ha en poäng. Det skulle kunna vara så att ekonomiskt framgångsrika människor i allmänhet ställer högre krav på sina barn, eller att barnen försöker leva upp till sina föräldrars status, oavsett om föräldrarna utövar en medveten press eller ej. Det skulle också kunna vara så att denna press skapar en hunger på att förverkliga sig själv rent materiellt, och att de någon stans där glömmer bort andra värden i livet.

      Antagligen är samhället tillräckligt komplext för att de flesta inte riktigt ska kunna reflektera över orättvisor på ett korrekt sätt. Det finns nog en stor grupp människor som tror att fattiga på ett eller annat sätt förtjänat sitt öde och har sig själva att skulla. De inser därmed inte att våra banksystem samt vår hantering av naturresurser gör att det måste finnas förlorare, och att fattiga människor till stor del bara dragit det kortaste strået.

      Det är lite som att säga att en gladiator får skylla sig själv om han dog, för han kunde ju ha kämpat lite mer. Men om han kämpat bättre, skulle inte bara någon annan ha dött istället? Skulle vi då dra slutsatsen att det då istället var den personens eget fel att han dog? Eller ska man skylla på den gladiator som dödade den andra? Det är dags att lyfta blicken till åskådarläktaren, där de egentliga skyldiga sitter.

      Ja vi ses!

  2. Rolf Nilsson said,

    När det blev alltför uppenbart att socialtjänsten inte lyckades med att ta hand om och hjälpa våra hemlösa att slippa vara det, lämnades utrymme för andra aktörer. Frivilligorganisationerna rekryterade ”goda medborgare”. Det var de som kände saker. Då till skillnad från de samhällsbyggare som inte hade tid med sådant.

    ”Plikten” var en viktig del av den medborgerliga moralen. Vi har olika plikter. Vissa gör nytta. En del av dessa gör det genom att ta hand om sådant som är onyttigt. En viss sorts människor betraktas också som onyttiga. Dessa kan nyttiga människor ta hand om för att känna sig nyttiga.

    Det är ju perfekt! Då har vi nästan löst hela den krångliga ekvationen med ”idén om ett samhälle som tar hand om alla”! Arbetstillfällen skapas och det är väldigt bra för ett samhälle! Då får folk något att göra!
    Det är ju jättebra! Detta får absolut inte rubbas!

    ”Plikten” förresten, gör att jag ofrånkomligt tänker på begreppet ”oraldependens”, som ungefär innebär att en människa med stort ångestfyllt behov av att själv tas om hand får bort sin ångest genom att projicera omhändertagandebehovet på andra och samtidigt förädla (sublimera)det inför sig själv och andra genom att just ägna sig åt att ta hand om andra på ett sätt som de egentligen inte behöver eller efterfrågar. Lite förskönat kan det ju också kallas plikt. Skenhelig välgörenhet är vad många organisationer ägnar sig åt, inte minst de med lite religiösa förtecken.

    För tänk om nu socialtjänsten istället hade lyckats med det vi ibland inbillar oss att socialtjänsten är till för. Då skulle ju allt detta vara förstört. Ekorrhjulet hade fallit sönder i småbitar. Detta verkar det tack och lov inte vara någon risk för. Vilka människor skulle ha tid uppmärksamma en sådan onyttig sak? En ny frivilligorganisation kanske?

    De frivilligorganisationer som en gång klev in i det tomrum som uppstod där socialtjänsten inte räckte till, har istället för att påvisa missförhållandet hamnat i ett symbiosförhållande till både de fattiga och socialtjänsten. De har inte heller lyckats med att hjälpa människor.
    Det vill säga ut ur sin fattigdom, ut ur sin hemlöshet, ut ur ett eventuellt missbruk.
    Däremot har de som organisationer vuxit och vuxit och vuxit. Detta samtidigt som de fattiga har blivit fler och fler och fler. Boendekostnaderna ökar, utsikterna om ett drägligt liv glider allt längre bort från de som en gång blivit stämplade. Själv fick jag stämpeln ”Vanartigt barn” vid åtta års ålder. Men på sätt och vis är jag idag tacksam för att det inte blev ”artigt barn”.

    Vi lever i ett av världens rikaste länder. Alla förtjänar ett tryggt hem vi kan kalla mitt, ett anständigt jobb, sjukvård och god utbildning.
    Det är brottsligt att vi inte har det. Men detta får vi aldrig så länge vi har ett system som berikar de få på de mångas beostnad. Kapitalism är av ondo och det går inte avreglera ondskan. Den måste elimineras och ersättas med något som är gott för alla.

    Demokrati!!!

    Rolf Nilsson
    Föreningen Stockholms hemlösa


    • Hej! Tack för din reflektion över ämnet.

      Ja, tanken bakom mitt politiska engagemang är just att man måste komma bort ifrån tanken om solidaritet som bas för rättvisa och hänsyn om de fattiga i samhället. Tanken är helt enkelt att man måste börja tänka i termer av rättigheter. Att man måste klart och tydligt definiera att varje människa har en rätt att existera i detta samhälle och exakt vad det innebär rent konkret.

      Solidaritet blir lätt flummigt, vagt och undanflyende precis på det sätt du beskriver när du berättar om välgörenhetsorganisationers och socalstyrelsens misslyckanden.

      Nä, människor måste börja kräva rättvisa i form av klart definierade rättigheter.Min variant på detta är att alla människor måste anses berättigade till en medborgarlön som baseras på värdet av de gemensamma naturresurserna. På så vis skapas en medborgarlön som alla människor kan anses ha rätt till ur både ett socialt såväl som frihetligt perspektiv. En insättning av pengar på banken varje månad som varje person kan använda hur som helst utan att några frågor ställs helt enkelt.

      Här har jag en fråga till dig som kan mycket om det här med hemlöshet. Tror du att en medborgarlön skulle hjälpa många som är i den situation du beskriver? Självklart kan det behövs andra former av stöd, men tror du att det skulle vara en fördel?

      Sedan så måste vi så klart också börja ifrågasätta våra demokratiska system. Det rimliga i att politker kan fatta beslut helt själva även om det strider mot den uttryckliga folkviljan i något slags förmynderi.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: