Idémaskinen


Direktdemokrati ingen ouppnåelig utopi

Posted in Direktdemokrati,Politik av Robert Wensman på 11 september 2010
Tags:

Följande artikel har även publicerats här på Sourze.

”Flera hundra människor har redan upptäckt och engagerar sig i dessa växande direktdemokratiska organisationer. Att intresset på gräsrotsnivå är stort går inte att ta miste på, men media och politiker förtiger fenomenet. Man kan undra varför.”

Portalparagrafen i den svenska regeringsformen lyder ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”. Men vad betyder det egentligen? När vi nu närmar oss ett val där det för första gången i historien bara finns två block att välja mellan, så kanske det är dags att reflektera lite över dessa ord. Är det verkligen folket som styr denna process, eller är det i själva verket medierna och politikerna som håller i taktpinnen då kampen om vem som ska styra Sverige ska avgöras?

Varje gång mänskligheten ställs inför ett nytt sätt att leva, så skrattar många människor först åt det. Sedan blir folk arga och rädda, för att tillsist betrakta det nya som en fullständig självklarhet. Som förespråkare av direktdemokrati har jag många gånger fått erfara detta fenomen på nära håll.

Hos vissa människor sitter försvarsmekanismerna i ryggmärgen. Direktdemokrati är det där flummiga eller rentav utopiska, som visserligen ibland beskrivs som en god tanke, men som ändå till sist faller på dess naivitet. Hur ska man till exempel kunna förvänta sig att alla människor ska rösta på allting? Men detta är en åsikt som grundar sig i dammiga historieböcker, och som helt bortser ifrån den utveckling som skett av den moderna direktdemokratin.

Nej, modern direktdemokrati är oftast mycket långt ifrån den som det står om i historieböckerna. Till att börja med så kombinerar den fördelarna med både representativ demokrati och direktdemokrati. Man väljer representanter precis som vanligt. Representanterna röstar åt dig när du inte har tid eller inte är insatt, med skillnaden att väljaren när som helst kan rösta själv i de frågor som han eller hon är intresserad av. Att kunna representera sig själv betraktas som en rättighet. Väljaren behåller därmed kontrollen under hela tiden, och slipper skriva ut en ”blank check” på fyra år som politikerna får göra vad de vill med.

Som en konsekvens av detta blir det till exempel omöjligt för politiker att köra över folkviljan på det flagranta sätt som vi flera gånger sett dagens politiker göra. Som till exempel när det gällde FRA-lagen för något år sedan, som infördes helt stick i stäv med folkviljan. ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”, orden klingar ganska tomma, eller hur? På något sätt drar händelser som detta en tvivlets slöja över valrörelsens glam och ståhej. Man undrar stillsamt vad det är för mening med allt detta då vi vet att politikerna ändå i slutändan kommer att ignorera oss väljare. Det är en vemodig insikt om att en era håller på att gå emot sitt slut.

Men hur är det då när det gäller komplicerade frågor? Kritiker till direktdemokrati brukar ibland måla upp en föreställning om spruckna budgetar och allmänt kaos om människor verkligen gavs en realistisk möjlighet att påverka. Men även här har den moderna direktdemokratin utvecklats mycket längre än vad man kan läsa om i de dammiga historieböckerna. Till att börja med så finns ju fortfarande politikerna kvar och bidrar till att skapa en enhetlig politik. Men det finns även många nya verktyg i den direktdemokratiska verktygslådan som gör att medborgare på ett mer direkt sätt kan medverka i att sätta upp budgetar.

Om man till exempel ska fastslå storleken på en viss utgiftspost, så kan man låta alla medborgare ge ett förslag direkt i kronor, och sedan blir resultatet medianen av alla givna förslag. Medianen är ett slags medelvärde med en viss finess. Medianen blir i det här fallet den av siffrorna, där hälften av förslagen är större, och hälften av förslagen är mindre. Det vill säga det största tal som man precis skulle kunna få majoritetsstöd för i en vanlig omröstning, men man slipper krånglet med upprepade omröstningar. Genom olika övergripande regler kan man sedan anpassa den direktdemokratiskt framröstade budgeten emot ett utgiftstak. Man kan avgöra komplicerade frågor med direktdemokrati. Om det finns en vilja, så finns det ett sätt.

Ja, någon har faktiskt sagt att modern direktdemokrati har vissa likheter med dataspel. Är det någon som kommer ihåg det gamla spelet SimCity? I det spelet kunde spelaren styra och ställa i en stad, och poängen med spelet var just att skapa en välmående stad. Idag spelar människor Farm Ville på Facebook i samma anda. Modern direktdemokrati har stora likheter med detta. Alla människor spelar det demokratiska spelet på sitt sätt, och sedan när alla medianvärden sammanställts så skapas en riktig budget och en riktig politik som sedan används i verkligheten. Svårare än så är det egentligen inte.

Politikernas roll i detta system blir att hjälpa till att sätta spelreglerna. Att hjälpa till att bygga upp en ram som människor sedan kan uttrycka sin åsikt inom. Att agera vägledare och inspiratör. Och bäst av allt, vem som helst kan ta på sig denna roll.

Ibland så tror jag att den unga generationen är framtiden. Ni vet, de som har vuxit upp med Facebook och Twitter, och som har bedrifter från World of Warcraft i sitt CV. Dessa människor förstår mer än någon annan att det som händer på nätet inte bara är på låtsas. Det som händer på nätet involverar och engagerar riktiga människor, och måste därför betraktas som en del av den riktiga verkligheten. Att bygga en riktig politik på nätet blir för dessa människor inte någon konstighet, utan kommer så småningom att te sig fullständigt naturligt.

Ja, faktiskt så skulle man kunna säga att utformningen av den gemensamma framtiden på nätet redan har inletts, alldeles oavsett om det skett med några politiska baktankar eller ej. Vad har det till exempel för betydelse om politikerna väljer att starta folkomröstningar eller ej, så länge som vilken person som helst kan starta en intressegrupp på Facebook? För faktiskt skulle man kunna betrakta facebookgrupper som ett slags förstadium till omröstningar över internet. Än så länge har vi bara sett början på de sociala mediernas utveckling, och vi har ännu inte sett någon Svensk facebookgrupp växa till över miljonen medlemmar. Men vad händer den dag som politikerna vill rösta igenom ett förslag i riksdagen, samtidigt som det uppstår en facebookgrupp på flera miljoner som motsätter sig detta förslag? Vad ska politikerna göra då? Säga åt befolkningen att ”ni får inte”? I takt med att politiken flyttar ut allt mer på internet, så kommer det istället vara de gamla partierna som upplevs verklighetsfrämmande.

Detta visar egentligen bara på direktdemokratins natur. Den representativa direktdemokratin är i första hand inte en styrelseform, utan ett sätt att kommunicera, och ett samhälle som går allt mer mot direkt kommunikation, kommer samtidigt att utvecklas emot direktdemokrati. Det enda sättet att hindra direktdemokratin, är att hindra människors fria kommunikation. Vill man skratta åt eller förfasas över direkt kommunikation så får man gärna göra det, men risken finns att du snart står där, ensam i ditt motstånd, medan människor skrattar åt dig istället.

Så för att återkoppla till det vi började den här diskussionen med, och vad direktdemokratin skulle betyda för den politiska situationen. Tja, i direktdemokratins värld så behövs ingen blockpolitik. Eftersom medborgare kan rösta direkt i sakfrågor så undermineras politikernas möjligheter till att förhandla med varandra. De tvingas därför att fokusera på sakfrågor och att rösta med sitt hjärta och förstånd, som det egentligen var tänkt från början. I direktdemokratins värld kommer även medborgarna att ta tillbaka initiativet när den politiska agendan ska sättas, och media och politiker kommer att tvingas acceptera att inte längre ha detta privilegium. Sist men inte minst så blir alla former av vallöften meningslösa i en direktdemokratisk värld, eftersom medborgarna själva kan välja att införa eller att inte införa föreslagna förändringar. Alla dessa strategiska icke-frågor som dagens valrörelse handlar om, kommer att ses för vad de är, nämligen ingenting.

I Sverige finns det idag en rad organisationer som kämpar för direktdemokrati. De ställer upp i val precis som vanliga partier, men saknar politisk agenda i alla frågor utom just införandet av direktdemokrati. De mandat som dessa partier erhåller kommer sedan användas i enlighet med hur människor har röstat i deras internetbaserade valsystem. På riksdagsplanet finns Aktiv DemokratiDirektdemokraterna och nystartade Tillit. På lokal nivå finns DemoX i Vallentunas kommun, och nu senast PopVox som dykt upp i Stockholm. Du kan rösta på något av dessa partier, tryggt förvissad om att du inte köper någons ”hembrända politik”, utan att du istället röstar för en djupgående systemförändring.

Flera hundra människor har redan upptäckt och engagerar sig i dessa växande organisationer. Att intresset på gräsrotsnivå är stort går inte att ta miste på, men allt detta är något som media och politiker väljer att förtiga. Man kan undra över varför.

När jag i kommande valet insåg att Aktiv Demokrati inte har några färdigtryckta valblanketter, så tyckte jag först att detta var lite snöpligt. Men sedan insåg jag plötsligt det fanns något symboliskt i att skriva partiets namn på valsedeln själv. För har demokratin verkligen sjunkit så lågt att vi väljare inte ens förmodas kunna skriva några bokstäver på ett papper? Nä, slå ett slag för den aktive medborgaren, skriv ”Aktiv Demokrati” på valsedeln! Visa att du inte är valboskap!

Framtiden börjar nu, och du kan vara en del av den.

2 svar to 'Direktdemokrati ingen ouppnåelig utopi'

Subscribe to comments with RSS eller TrackBack to 'Direktdemokrati ingen ouppnåelig utopi'.

  1. MrPerfect72 said,

    Ett valsamverkansfoerslag som inte splittrar, men enar:😉

    MVH
    Martin

  2. Therese said,

    Mycket bra inlägg om direktdemokrati, och tack för hela sidan/bloggen. Har hittils läst denna sida och börjat läsa det som du skriver ang. venusprojektet. Verkligen bra tankeställare och funderingar till det hela, tycker jag. =)


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: