Idémaskinen


Naturresursdelning

En liberal medborgarlön

Ingen person har skapat jorden, och den fanns här innan människorna. Utifrån denna utgångspunkt så kan man hävda att alla människor därför äger lika stor rätt till jorden och dess resurser.

Fildelning handlar om att dela med sig av filer på Internet. Naturresursdelningen handlar om att fördela naturresursernas eget värde, lika på alla människor. Denna rätt konkretiserar således den liberala, och när man tänker efter ganska självklara idén om alla människors rätt att vistas på denna planet.

Naturresursdelning blir i praktiken en sorts medborgarlön. Men naturresursdelningen handlar inte om att dela upp resultatet av någons arbete, utan utgår ifrån värdet av jordens oförädlade resurser.

Tidigare liberala tankegångar, som till exempel marknadsliberalismen, även kallad nyliberalismen, står för naturresursdelningens motsats. Förespråkare av denna ideologi hävdar att det är tillräckligt att människor endast har rätt till sin egen kropp, samt en vag möjlighet att tjäna annat kapital i utbyte mot tjänster. Men en människa kan inte existera i ett vakuum, och är beroende av basförnödenheter såsom mat, vatten, bostad och värme.  En liberalism som vill motverka denna starka beroendeställning måste därför fastslå varje människas rätt till jorden. Det vill säga varje människas rätt till ett ekonomiskt såddkapital som den privata ekonomin kan utgå ifrån.

Vi lever idag i en allt mer problematisk värld. Allt fler människor människor står utan möjlighet att försörja sig själva, och allt större grupper hotas ständigt av arbetslöshet. 1% av Sveriges befolkning äger 30-40% av alla tillgångar, så det är inte så konstigt att det inte ”sipprar ner” så mycket kapital till vissa samhällsgrupper. Vilket ansvar har samhället gentemot denna växande grupp människor i utanförskap? Är det rimligt att samhällets enda åtagande gentemot dessa är så kallat ”ekonomiskt bistånd”? En nödhjälp som visserligen gör att människor kan överleva, men samtidigt låter dem förbli på existensminimum?

Enligt deklarationen för mänskliga rättigheter har varje människa rätt till utveckling, men uppfylls verkligen denna rättighet, då marknaden inte längre har några jobb att erbjuda, och staten endast erbjuder ekonomisk nödhjälp. Alla har dessutom sedan länge insett att aktivitetsgarantin endast är till för att stilla politikernas samvete, och erbjuder i praktiken ingen möjlighet till oberoende ekonomisk utveckling.

Allt fler röster argumenterar för att medborgarlön är lösningen på denna situation som uppstått i skuggan av marknadsliberalismens framfart. Men även om många tror att en basinkomst skulle skapa bra resultat, så har det visat sig vara svårt att hitta moraliska argument till varför människor ska få en inkomst utan motprestation, och varför ska vissa arbeta åt andra? Idén om naturresursdelning ger svar på den frågan, eller gör rättare sagt frågan irrelevant.  Naturresursdelning är nämligen ett liberalt sätt att motivera medborgarlön, eller basinkomst som det också kallas för, där man samtidigt inte ”tvingar någon att arbeta åt någon annan”.

Såhär kan det fungera i praktiken:

Varje nyfödd människa tilldelas därför ett konto med så kallade ”naturresursväxlar”, som används under livstiden (ev. betalas ut varje månad). Staten är den formella ägaren av alla samhällets naturresurser, men dessa kan hyras av medborgare mot dessa naturresursväxlar.

Uthyrningsmyndigheten har följande direktiv i angedd prioritetsordning:

  1. Bevara samhällets naturresurser för framtida generationer
  2. Se till att inflödet och utflödet av naturresursväxlar i ekonomin blir lika stora, genom att höja/sänka samtliga hyror med en faktor.
  3. Se till att det arbetsvärde som människor binder upp i naturresurserna, tillfaller den som arbetade. Detta sker genom följande principer:  a) Att hyrornas inte sätts med avseende på uppbundet arbetsvärde. Det vill säga en bit metall har samma hyra oavsett om den är en smältklump eller ett vackert utformat konstföremål. b) Hyresrätter, det vill säga löften om att kunna hyra en viss specifik naturresurs under en längre tid så länge hyrorna betalas.

Denna modell för naturresursdelning passar dessutom väl ihop med ett system för koldioxidransonering, vilket i dagsläget kan komma att bli aktuellt med tanke på klimatkrisen.

Det ska också sägas, att jag inte heller anser att det är fel när samhället ger ekonomiskt bistånd till utsatta. Jag är inte motståndare till solidaritetstanken. Men innan sådana åtgärder övervägs, så måste samhället ge åt varje människa vad de kan anses berättigade till, nämligen chans att utvecklas. Till exempel genom naturresursdelning.

16 svar to 'Naturresursdelning'

Subscribe to comments with RSS eller TrackBack to 'Naturresursdelning'.


  1. […] Naturresursdelning […]

  2. K2 said,

    Intressant! En fråga: Har du möjligen källorna på statistiken på ägande i Sverige som du återger? Skulle behöva den till ett inlägg jag har på g.

    Så du är programmerare? Jag vet att det söks folk att sätta upp mjukvaruplattformen för ”Solidarsystemet” som är ett medborgarlönsbaserat elektroniskt betalningssystem.🙂

    • erobwen said,

      Här är en länk till en tidning:

      http://www.e24.se/makro/sverige/de-rikaste-rikare-an-vi-trott_127343.e24

      Rapporten uppges komma ifrån: Institutet för näringslivsforskning

      Ganska sjukt va? Jag trodde inte heller att det var så mycket. Man har ju hört sådana siffror från USA länge, och där kan man se ”palatsen”, det vill säga lyx-villorna mer uppenbart. I sverige är de rika ganska bra på att gömma sig.

      Japp, jag är programmerare. Dock har jag ingen tid/plats över för några andra fritidsprojekt just nu. Jag sitter fast i det monetära systemet som alla andra😉.


    • Hej
      En lite sent påkommen fråga. Känner du Åsa Brandberg, som är upphovskvinna till Solidarsystemet ? Jag har nämligen gett ut hennes böcker. Hör gärna av dig.


      • Ingenting är någonsin för sent när det gäller politik och rättvisa🙂.

        Jag har pratat lite med Åsa Brandberg någon gång. Vi är helt klart inne på liknande tankespår, även om det finns vissa små skillnader i utförandet. Det jag vill tydliggöra är just valutans koppling till naturresurserna. Men en tydlig likhet är förståelsen för att pengar måste återcirkuleras och distribueras ut till människor i ett jämt flöde som gör att penningmängden inte ska kunna monopoliseras av någon part. Vi har lite olika syn på vissa detaljfrågor som arv av pengar etc. där jag försöker att inte komplicera modellen i onödan.

        Ja jag har ju ett manuskript liggandes som du gärna får göra någonting av dom du har intresse. Dock så skrev jag det när jag var ”ung och naiv” för två år sedan, så jag vet inte riktigt hur det är med bäst-före datumet på det. men jag är absolut intresserad av att höra om du i egenskap av redaktör vill göra någonting av dessa idéer.

        Bokmanuskript:
        https://robertwensman.wordpress.com/2010/09/11/gratis-bok-ratten-till-jorden/

        Jag lägger till dig på Facebook så kan vi prata mer där om du vill.

        Mvh /R

  3. K2 said,

    Ah, tackar! Det precis information av det här slaget jag letat efter till ett inlägg jag på gång till alternativportalen. Det kommer upp någon gång i nästa vecka.

    Jag är dock kass på matte. Frågan är hur mycket dessa damer och herrar extraherar ur vår ekonomi? Sannolikt mer än %-satsen för vår gemensamma värdeökning i samhället årligen right?😛

  4. Argument said,

    Besittning och bruk är nog en bättre modell. http://mutualism.blogg.se/2008/may/landaganderatt-jordfragan.html

  5. Peter said,

    Så den rikaste 1 procenten i Sverige sitter alltså i genomsnitt på 20 miljoner kronor!

    Den 1 procent rikaste andelen av befolkningen:
    9 000 000/10= 90 000

    Summa: 90 000 personer

    Dessa personers sammanlagda förmögenhet enligt artikeln:
    1 800 000 000 000

    1 800 000 000 000/90 000 = 20 000 000

    Sedan är det så att egentligen är förmögenheten inte jämnt spridd ens i denna grupp! Det är egentligen en mycket snävare krets som drar upp snittförmögenheten för den rikaste 1 procenten. Det rör sig om ett hundratal personer med åtskilliga miljarder eller hundratals miljoner i personlig förmögenhet.

    Hur kan man leva om man har 20 000 000 kr? Anta att man är en lat överklassperson. Man går då till sin bank och sätter in pengarna på ett konto med bra ränta. Man erbjuds en bra ränta eftersom man är en ”bra kund”. Säg att man får 5% ränta. Sedan har man lite inflation. Kapitalet måste hållas för den rike, inte ätas upp. Säg att inflationen är 1,5%. Då är den reala räntan 3,5% varje år. En rik och lat överklassperson kan varje år kvittera ut 700 000 kr före skatt i arbetsfri inkomst.

    Skatten på räntan är inkomst av kapital. Beskattas med 30%.

    Återstår så 490 000 kr. I månadsinkomst för att inte göra ett skit får denna grädda 41 000 kr rakt ned i fickan varje månad!

    Och då talar vi om de mest förstockade och slöa personerna. Personer som inte gjort sig större möda än att sätta in sina pengar på ett bankkonto. De med lite större ambitioner kan givetvis generera betydligt högre avkastning än futtiga 3,5% i realränta varje år. Kapitalismen! Den är fantastisk och så rättvis! Försäkringskassan har sparat in ca 1 miljard varje år nu genom skärpta kontroller och genom att kräva tillbaka felaktiga utbetalningar.

    Skatteverket uppger att skattefelet idag uppgår till 133 miljarder. Det är så mycket pengar som borde flyta in till staten varje år om människor betalade sina skatter enligt regelboken. Jag gissar att de som fuskar mest och tjänar mest på fusket också har mest. Svårt att fuska med skatten om man är anställd och arbetsgivaren drar skatt från lönen varje månad.


    • Intressanta siffror. Jag började fundera lite på detta betyder för den rikaste 10%. Enligt http://www.inequality.org/ så är situationen i USA den följande:

      34,3% (=A) för rikaste 1%
      36,9% (=B) för nästa 9 %

      Vi betraktar kvoten mellan dessa grupper. Om vi då räknar på att den rikaste 1% äger 35% (= C) av alla tillgångar i sverige, så borde enligt samma kvot de följande 9% äga (C*B)/A=37,6% här i Sverige.

      Om man då gör om den beräkning du gjorde så får man att de rikaste 10% äger 1934 + 1800 = 3734 miljarder. Det gör då att varje person i den gruppen i genomsnitt äger

      3734 000 000 000/900 000 = 4 149 000.

      Vilket faktiskt inte var så mycket som jag trodde, fast sedan så kan man så klart undra över lite mer exakt hur de räknade för att få fram grundsiffrorna. Till exempel vilken sorts egendom som räknades in. Bara pengar eller andra saker? Och till exempel om fastigheter räknades på marknadsvärde eller på taxeringsvärde etc. Vad gäller det egna huset så kan man inte få avkastning på de pengar som är uppbundna där, medans ägda hyreslägenheter kan ge avkastning.

      Om man räknar på samma sätt som du gjorde, så blir det i detta fall 101650,5 kronor varje år och 8470 varje månad i fickan, vilket man inte direkt kan leva något lyxliv på. Beror detta på hur rikedomen beräknas, eller har det att göra med att vi trots allt har ett massivt skattetryck?

  6. epi said,

    De som fuskar mest är staten som drar in 8000:- i miljöskatter per svensk och år och ger bara tillbaka 500:- i miljöåtgärder. Det ger en politisk verkningsgrad inom miljöområdet på 6,25% eller en skatteplundring på 67 miljarder/år om man så vill.

    http://www.aftonbladet.se/debatt/article1940698.ab

    Pengarna går förstås tillbaka till vård, skola,omsorg och kriget i afghanistan men det gör ju vanliga skattefuskares pengar också så länge de spenderas inom landet.

    De verkligt rika behöver inte skattefuska eftersom de kan hyra jurister så därför är fenomenet koncentrerat till småföretagarproletariatet som i övrigt saknar de flesta sociala förmåner. Som väninnan och juristen på skatteverket säger: man opererar internt med vetskapen att varje småföretagare måste fuska med skatten eftersom reglerna är skrivna så att det inte går att överleva annars.

    Då den som är skyldig inte kan ställa krav, förhindrar skattefusk på så sätt en revolution och bevarar välfärden och en bestående maktstruktur. I själva verket är det mycket produktivt och skapar en mängd arbetstillfällen inom kontroll och bestraffningssektorn.

    För övrigt en intressant artikel om naturresursdelning. Skulle vara kul med en längre och med djuplodande konsekvensutredning samt en maktanalys som kunde peka ut möjliga vägar till genomförande. Mest pressande är nog ändå monetär reform och förmodligen lättare att genomföra.


  7. […] Naturresursdelning […]


  8. […] Naturresursdelning […]

  9. Jonas said,

    Det bästa för Sverige är naturligtvis att vi alla ger varandra bidrag!
    Ju mer vi ger varandra ju mer bidrar vi till framgång.

    Någon annan skall betala skatten för jag skall ju leva på bidrag. Det är min rättighet. Det finns dem som har det bättre än mig, därför skall jag inte jobba utan vi skall beskatta alla andra.

    Vi kommer få en riktig Greklandsekonomi inom några år.


    • Jag förstår att du vill vara ironisk, men om du läser lite noggrannare så själva poängen med naturresursdelning just att ingen ska behöva arbeta åt någon annan, vilket bidrar till att hålla god arbetsmoral.

      Naturresursdelningen skiljer sig också från bidrag i och med att den inte är behovsprövad, och således inte är tänkt att bara ersätta ekonomiskt bistånd. Den villkorslösa medborgarlönen kan användas för att starta upp nya företag, öka efterfrågan och kommer antagligen att skapa en bra mycket mer dynamisk arbetsmarknad där människor blir mer lättrörliga och innovation och vetenskap premieras. Det är mycket möjligt att det kommer att leda till en mycket bättre ekonomi än dagens.

      Slutligen så är det bara att inse att arbetslinjen är ett monumentalt misslyckande. Att alla arbetar låter ju fint, men det är än så länge bara en flummig önskedröm. I realiteten så får inte alla jobb, och då måste man utforma en politik som är utformad efter det.

  10. Jenga said,

    Jag fattar inte riktig allt detta, så jag slänger ur mig lite spontana (inte genomtänkta) frågor:

    1. På vad baseras medborgarlönerna (exvis nivåerna)?
    2. hur påverkas den internationella arenan om fördelningen bara sker inom staten? Är det rättvist att dra gränsen för naturresursdelningen vid staten?
    3 Har naturresursernas värdeskillnad någon relevans?
    4. Kan man verkligen påstå att någon idag äger något för evigt…som du säger?

    Var kan man läsa på mer om detta? Är inte detta bara vänsterlibertarianism?


  11. Gillar vad jag läser…

    Thomas


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: